Skolutvecklingsbolaget

Våra tre modeller för skolutveckling

En modell för skolutveckling löser i sig inga problem men behövs för att strukturera arbetet och kan hjälpa involverade, skolledningen, lärarna och eleverna, att fokusera kring de viktiga och riktiga frågorna vid rätt tillfälle. Modellen skapar en struktur och hjälper involverade att steg för steg arbeta fram en plan för förändring som står i samklang med konsekventa åtgärder med riktning mot skolans uppsatta mål.

Helene Timperleys modell

Helene Timperleys modell för en undersökande och kunskapsbildande cykel för lärare.

Lärare och för all del också ledare inom skolan behöver utveckla ett forskningsbaserat samarbete som utmärks av undersökande och kunskapsbildande aktiviteter med elevernas lärande och utveckling i fokus. Lärarna måste dessutom utveckla expertkunskap när det gäller att anpassa undervisningen till de elever som man undervisar. Det är viktigt att lyfta fram viktiga frågeställningar men också samtidigt ge verktyg som går att använda i det dagliga arbetet.

Timperley lyfter fem föreställningar om lärares professionella utveckling som står i centrum för utvecklingsarbetet som syftar till att främja viktiga elevresultat. Kring dessa fem föreställningar bygger vi modellen.

Modell för kontinuerlig utveckling

Modellen som hämtats från England delar upp skolutvecklingsprocessen i tre olika stadier: Förbered, planera och engagera, Identifiera och fastställ mål och Försäkra er om framgångsrika resultat. Varje modul som ingår i de tre stegen fokuserar på särskilt viktiga aspekter och områden i skolutvecklingsprocessen. Modellen kännetecknas av full flexibilitet där skolor kan starta processen från den modul som svarar mot den aktuella skolans nuläge inom skolutvecklingsområdet.

Cirkelmodell för skolutveckling

Denna modell är vanligast förekommande i olika skolutvecklingssammanhang och leder processen o klart definierabara och specifika steg mot det slutgiltiga målet. Cirkelformen visar på att processen när det gäller att utveckla skolan är en ständigt pågående process utan egentligt slut. Uppnådda resultat tas tillvara, utvärderas i förhållande till målen och bildar underlag för nästa fas i skolutvecklingsarbetet.

SWOT analysen startar processen

När en skola väl bestämt sig för att starta en skolutvecklingsprocess kan SWOT analysen vara det som triggar igång processen.

SWOT analys är ett av de mest förekommande analysverktygen inom ett kvalitetsarbete. En lämplig inledning på ett skolutvecklingsarbete är därför att genomföra en SWOT analys av den egna verksamheten. SWOT betyder Styrkor (Strenghts), Svagheter (Weaknesses), Möjligheter (Opportunities) och Hot (Threats) och innebär att skolan analyserar listar och värderar sina nuvarande verksamheter utifrån de fyra kategorierna.

Syftet med analysen är att få en överblick över var skolan har sina starka områden och var man bör genomföra förbättringar. Det slutgiltiga resultatet används för att arbeta fram en handlingsplan för hur skolan ytterliga ska stärka och utveckla de starka områdena som också har möjligheter och hur ska tackla de områden som är svaga och kan utgöra ett hot mot verksamheten.

Skolutvecklingsbolaget erbjuder handledning och genomförande av SWOT analyser.